Hi-bloggen

Olofs Blogginlägg 1 på HI1017 delkurs 4

En tröja från GANT

skarmavbild-2016-12-24-kl-12-18-16

En efterlängtad julklapp och en riktig globetrotter. Den här tröjan fick jag i julklapp. Gant! Spontant tänker jag att den ska vara importerad från USA. Men liksom med de flesta kläder anar jag en östligare influens. Tröjan är gjord av bomull från Indien. I Indien är bomullsodling en av de största industrierna. Fördelarna med industrin är att den ger många arbeten och att det skapar arbetstillfällen även för kvinnor. Några problem med bomullsodlingarna i Indien är att processer kring odling och färgning leder till utsläpp av miljögifter och att bomull är en extremt vattenkrävande växt. Den extensiva bomullsodlingen i kombination med den globala uppvärmningen leder till att stora delar av Indien lider av vattenbrist.

skarmavbild-2016-12-24-kl-12-15-41

Att odlingen är förlagd i Indien är för att den har en mycket lång odlingskultur där, för att klimatet ännu är gynnsamt där och för att arbetskraften är billig. Sakta börjar lönerna stiga i Indien även om dom inte är i närheten av våra industrilöner i väst. Arbetet är fortfarande dåligt betalt och arbetsmomenten sköts till stor del fortfarande av muskelkraft och är inte mekaniserade.

Den färgade bomullen fraktas till Kina där det görs tyg av den som sedan i en annan del av Kina sys till kläder. Kläderna märks med europeiska och kinesiska tvättråd och exporteras sedan till olika länder. Det är ännu inte klart att just den här tröjan kommer få märket GANT.

skarmavbild-2016-12-24-kl-12-19-30

Just den här tröjan exporterades till holland där den märks med märket GANT som broderas tillsammans med en liten amerikansk flagga. Storlekslappar och märkesspecifika detaljer sys här fast på plagget. Det är först nu det blivit en GANT-tröja. Hade den istället blivit Exporterad till Italien så hade den kanske fått märket "Marco Polo" istället.

Tröjans nästa resa gör den till Sverige och någon butikkedjas centrallager. Därifrån fraktas den antingen direkt till kund via E-handel eller först till en butik där kunden kan prova varan i samband med köpet.

En världsmedborgares plagg

Köpet av den här tröjan har skapat arbetstillfällen i 4 länder utan att inräkna vilka länder som blivit inblandade under transporterna och eventuella omlastningstillfällen. Det har också bidragit till miljöförstöring i form av uttorkning av indiska landsbygden, förgiftning av den indiska jorden och föroreningar genom flygresor, båtresor, lastbilstransporter och slutligen som enstaka försändelse. Den köptes i Sverige som en "Amerikansk" tröja. Den har aldrig varit i USA och den har inte ett spår av svensk tillverkning. Tröjan är sannerligen multiinternationell och går att köpa i ett otal länder fast med olika broderade märken på bröstet och med olika namn och prisklasser.

Varför har det blivit så här? Är det här ett exempel på hur väst utnyttjar fattiga arbetare i öst eller är det ett exempel på hur länder i öst arbetar hårt med produktion som de sedan säljer till väst?

Det är ingen nyhet att väst köper från öst. Historiskt så har väst konsumerat varor från öst medan öst inte konsumerar särskilt många väst-varor. Är det en hållbar utveckling? Det här mönstret har funnits sedan 1400-talet. Frågorna är många och svaren olika. Följande frågor kommer vi kanske få svar på:

  • Kan väst fortsätta att konsumera mer än man producerar?
  • Kommer öst kunna hålla nere lönenivåerna eller kommer vi till en jämnvikt?
  • Kommer Indien kunna odla bomull om temperaturen stiger ytterligare?

 

Olofs Blogginlägg 2 på HI1017 delkurs 4

Globalisering - jordens undergång eller jordens räddning?

skarmavbild-2017-01-01-kl-13-54-40 

Människorna har genom historien bildat ett otal former av civilisationer. De civilisationer som varit skickliga på att ta till sig kunskaper som gynnat deras välstånd har lyckats bättre än andra. Det har alltså generellt sett varit gynnsamt med kulturell mångfald för utveckling av välstånd. Exempel på detta är det antika Grekland, Asiens tigerekonomier, USA, Japan och Perserriket.

Då civilisationer som haft större inslag av mångfald varit gynnade så har det lett till en gradvis globalisering ända sedan 1000-talet i flera etapper.

Många associerar globalisering med homogenisering och amerikanisering på så vis att man tycker att globaliseringens syfte är att alla ska ha likadana amerikanska kläder, dricka Coka-cola på McDonalds och lyssna på samma amerikanska musik. De tycker att globaliseringen bara är ett nytt sätt för det norra halvklotet att förtrycka det södra halvklotet på. De ser problem i att etniska och nationella olikheter suddas ut och att det blir en likriktning i utbudet av konsumtionsvaror.

skarmavbild-2017-01-01-kl-13-18-57

Andra ser globalisering som ett incitament för fred, frihet och jämlikhet. De anser att om jordens länder öppnar upp sina gränser med fri handel och internationella samarbeten så effektiviseras produktion och möjligheterna till internationella miljöförbättringar förbättras.

Globaliseringen har i stora delar av världen lett till ett ökat inflytande för kvinnor. Det skulle vara intressant att se korrelationen mellan kvinnors ökade politiska inflytande och det minskande mängden krigshandlingar på jorden under åren 1945 - 2016.

Det finns också en tendens till att globaliseringen lett till en religiös polarisering mellan de som vill stödja västvärlden och frihandel och en liten minoritet som istället förespråkar islamsk fundamentalism. Dessa fundamentalister ser jag som en motreaktion mot globaliseringen då globaliseringen lett till att deras länder hamnat i en ogynnsam situation när miljörörelsen i väst förespråkar minskad användning av de fossila bränslen som Arabvärlden är beroende av samtidigt som den globala uppvärmningen skadar deras möjligheter att odla och deras vattentillgång. Många av de som drabbas av dessa levnadsstandards-försämringar ser globaliseringen och väst som de ansvariga för försämringen och ansluter sig därför gärna till de oppositioner som finns tillgängliga. Dessa fundamentalister är svåra att förstå för en allt mer sekulär västvärld och klyftan mellan dessa världar blir skarpare. Globaliseringens stora utmaning blir om man på fredlig väg ska kunna bygga över denna klyfta.

skarmavbild-2017-01-01-kl-13-19-16

 

Tips för historiediggare

Ancient Egypt Life And Death - Episode 1 Life - BBC

Nytt om "The Neanderthal Apocalypse" –

Filmtips:

BREAKING NEWS: http:// www.svt.se /nyheter/vetenskap /tusenariga-skepp-funna-i-svarta-havet

http://123movies.to/film/neanderthal-apocalypse-9795/watching.html

https://www.youtube.com/watch?v=G_TVm2zKqJc

https://www.youtube.com/watch?v=FCzcPSMz1tA

Film om Sidenvägen (Tips från Hanna) 

https://www.youtube.com/watch?v=y3ltrLtzcLM

 

Olofs Blogginlägg på HI1017 delkurs 3-4

BLOGG 1 

Det hexagesimala talsystemet

Människan har sedan mycket lång tid tillbaka haft ett behov av att uttrycka mängder. I jakten bör man ha kunnat beskriva antal bytesdjur och när man berättar om möten med andra grupper bör man ha kunnat beskriva hur många de var. De tidigaste ..... läs mer

Kommentera längst ner på denna sida!

BLOGG 2

Indusdalens möjliga skriftspråk

skarmavbild-2016-11-24-kl-13-23-29

Bilden föreställer sigill från Induskulturen från ca 2000 fkr. Sigillen tros kanske innehålla ett oavkodat skriftspråk samtida med det mesopotamiska. Vissa Hävdar dock att det inte alls är skrift utan symboler av annan typ. De här sigillen finns att beskåda på British Museum i London.

Från kulturen som växte fram i Indusdalen för ca 5000 år sedan, den så kallade Harappa-kulturen, har man funnit tusentals med rektangulära sigill i sten, keramik eller metall. Sigillen är rikt smyckade i reliefer med en motstående sida. De ser ut att ha varit gjorda för att massproducera tryck eller för att gjuta med. Sigillens värdefulla material antyder att de inte var förbrukningsvaror. En sak som förundrar vetenskapen är de tecken som pryder sigillen. Vid en första anblick så ser det ut som någon form av bokstäver. Dom används också i kombinationer med varandra som i ordningsföljd är återkommande. En annan sak som antyder att det skulle kunna vara ett skriftspråk är att det samtidigt i det Sumeriska riket växer fram ett skriftspråk och utvecklingsmässigt var civilisationerna eventuellt jämbördiga vid den tiden.

teckensystemet innehåller mellan 400-600 olika symboler. Symbolerna är skrivna på små sigill eller skyltar. De flesta skyltarna innehåller 4-5 tecken och de längsta sammanhållande skylten man hittat innehåller 26 tecken. Många anser att det inte kan ha varit ett skriftspråk då det är för kort och för fragmentariskt i de presentationer som finns till hands. Andra hävdar att det visst kan vara ett skriftspråk men att endast skyltar i hållbara material finns kvar idag då annat skrivet material kanske skrivits eller ristats i organiska material som inte längre finns kvar. Ett problem för att lösa frågan är att ingen ännu lyckats dechiffrera tecknens betydelse. Man har skapat datorprogram för att försöka se om det finns någon form av system för hur dessa tecken skulle kunna översättas i ljud-kombinationer som skulle kunna bilda språk men inga kopplingar mellan symbolerna och talat språk har kunnat identifieras.

Vissa hävdar att Indussymbolerna endast är symboler för handelsöverenskommelser men det förklarar inte den vanliga förekomsten av symboler på gravar och kultföremål.

Gåtan med Indussymbolerna är idag ännu obesvarad. Kanske är skyltarna symboler för vad individer åstadkommit som hängts upp på gravar och bostäder? Kanske har skyltarna varit någon form av grupptillhörighetssymboler ? Eller var det ett skriftspråk vi ännu inte förstått som än finns kvar att utforska?

Kilskriften från Mesopotamien hade förmodligen inte gått att tyda utan rosenstenen. Kanske kommer vi en dag att kunna tolka dessa uråldriga signaler?

Kommentera längst ner på denna sida! 

BLOGG 3

Olmec - Nordamerikas första komplexa samhällsbyggare

Mellan 1200 fvt - 400 fvt fanns en civilisation i nuvarande centrala Mexiko. De levde i Coatzalcoalcos flodsystem, ett område 20 mil långt och 8 mil brett. De hade en utvecklad samhällsstruktur med en härskare som sannolikt gavs gudomliga egenskaper och väl utvecklad konst. Det här altaret från Park-museeumet i La Venta är hugget i basalt och föreställer härskaren. Hans gudomliga status markeras med hans örn-huvudbonad och hans styrka som härskare visas genom att han med ett rep håller världen fången. Runt om altaret finns mindre bilder inhuggna föreställande jaguarer och mytiska drakar. Dessa föreställer sannolikt härskarens militära styrka.

skarmavbild-2016-11-30-kl-09-14-05

Olmec-kulturen har lämnat många stenstatyer efter sig. Mestadels är det stora stenhuvuden, sannolikt föreställande härskare. En typ av skulptur som är vanligt förekommande är en man som håller ett nyfött barn som är en blandning av människa och jaguar. Kanske var denna skulptur en önskan om att föda starka söner som skulle kunna bli starka Jaguarkrigare?

skarmavbild-2016-11-30-kl-09-38-49

Jaguar-barn-statyn på bilden från Olmeckulturen finns idag på The Metropolitan Museum Of Art i New York.

Det är bara män avbildade, vilket tyder på ett patriarkalt samhälle. Inget skriftspråk finns från den här kulturen vilket gör att dessa stenstatyer, altare och sirligt uthuggna troner får berätta historien istället. Tack vare att Olmeckulturen hade en utvecklad stenhuggarkonst kan vi idag förstå lite av hur dom levde och hur deras samhälle var uppbyggt.

Det som fick mig intresserad av de här skulpturerna var hur mycket dom berättar om en okänd kultur från en annan tid. Jag kan tänka mig hur det kan ha sett ut med stentempel, och trähyddor i en stor stadsliknande struktur. Det manliga idealet med makt rättfärdigad av militär styrka och dyrkandet av jaguarkrigarna som måste haft en hög social status. De som inte syns men som måste ha funnits där är kvinnorna. Vilken roll hade dom? Jag hade en förutfattad mening om att kvinnor hade en synligare roll i indianska kulturer, framför allt religiöst, men inga fruktbarhets-symboler med kvinnlig utformning finns med i stenberättelsen från La Venta.

 

Kurs-schema HI1017 del 3

Schema delkurs 3

v48

Mån:   09-12   Läs: Världshistoria kap 8-9 samt kritiska tankar kap4    Deadline BLOGG 2

Tors:   09-12   Läs: Världshistoria kap11 & kap17   Deadline BLOGG 3

v49

Mån:    13-14:30    öppet hus 

Ons:    9-10:30     Öppet hus

Fre: Inlämning av examinationsuppgift 1 & 2

16 Comments

  1. Svara
    historiakotten 6 januari, 2017

    En väldigt intressant tankegång kring blogg 2 dk4. Utmaningen som globaliseringen står inför är inte den lättaste att tackla gissar jag på, men den är ändå otroligt nödvändig att få till

  2. Svara
    Lärare Ekbom 4 januari, 2017

    Som du är inne på väcks det ju oerhört många frågor när man synar t.ex. bomullsindustrin. När man köper/får en tröja av märken som t.ex. Gant får i alla fall jag en känsla av att det är en speciell tröja, lite dyrare, lite finare, lite bättre. Egentligen är det ju som du är inne på bara en massproducerad tröja i mängden och slumpen gjorde att den fick just detta märke. Man vill ju tro att när man köper en ‘finare’ tröja att den är tillverkad under schyssta förhållanden, men oftast vet man ju inte och personligen har jag nog en tendens att stoppa huvudet i sanden.

  3. Svara
    historiakotten 3 januari, 2017

    Otroligt intressant om Olmec kulturen. Att de redan på denna tid kunde vara så komplexa i uppenbarligen både idéer, tankar och praktik.

    Väldigt bra inlägg tycker jag

  4. Svara
    aeganova 1 januari, 2017

    Kommentar till Olmec – Nordamerikas första komplexa samhällsbyggare:

    Det är väldigt intressant hur skulpturer kan berätta om en kultur, som inte har ett skriftspråk. Konst kan berätta mycket som ett språk inte alltid kan förmedla, genom en bildvärld som kan vittna om både religiösa åskådningar men även världsuppfattningar.

  5. Svara
    Hanna Hodacs 30 december, 2016

    Om Ganttröjan – tack för den bloggen Olof. Indiens roll som bomullsproducent åt världen går som du säger långt tillbaka i tiden. Bomull är en global vara idag, men den går som sagt långt tillbaka i tiden. Två boktips för den som är bomullsintresserad: Giorgio Riello, Cotton: the fabric that made the modern world (Cambridge: Cambridge University Press, 2013) och Sven, Beckert. Empire of cotton: a new history of global capitalism (London: Allen Lane, 2014). Hoppas du kan uppskatta presenten i alla fall, fin röd färg!

  6. Svara
    historiamartin 26 december, 2016

    dk4 blogg 1. Intressant inlägg. Man får en bra bild av varans globala karaktär. Det är också intressant att du ger en bakgrund till varför odlingen a bomull just sker i Indien och vilka för och nackdelar detta leder till.

  7. Svara
    Sara Eriksson 5 december, 2016

    Angående blogg 2
    Väldigt intressant och givande läsning. Häftigt att denna tolkats på så många olika sätt och att det fortfarande är oklarheter kring denna. Om man ska tänka sig att de inte hade ett helt utvecklat skriftspråk så kan den symboliska tolkningen kännas mer relevant. Något som kanske kan kopplas till hur vi idag använder oss av förkortningar i vårt sms-språk samt använder oss av emoijisar istället för att skriva ord.

  8. Svara
    johannesholmbergblog 4 december, 2016

    Angående blogg 3.

    Just jaguar tycks vara ett återkommande tema när det gäller central och syd Amerika. Din teori om att det ska vara någon metafor för stora och starka krigare kanske är sann. Det är interessant att inga kvinnor fans avbildade. Jämför vi med Maya kulturen så tycktes ju dem ha ett mer jämlikt samhälle. Visserligen var det en tidskillnad från den här perioden, men det är väll inte så stor regional skillnad?
    Ja, som du skriver så hade jag också en bild av att kvinnor skulle vara mer representerade en så. Just att det inte finns någonting väcker mer frågor. Ville de gömma kvinnorna eller vad var frågan? Det lär säkerligen finnas någon förklaring, som vi kanske aldrig kan veta, kring varför det var så.

  9. Svara
    distanshistoriablog 3 december, 2016

    Om blogg 3. Intressant och välskrivet inlägg! Jag gillar verkligen minen på mannen som håller i jaguarmännisko-babyn, samt sättet han håller ungen på! Man får en uppfattning om mannens karaktär liksom. Men jag ser inte riktigt att det är just en jaguar som människobarnet kombineras med. Kanske pga vinkeln på fotot (eller mitt dåliga konsthistoriska öga)? Ser lite mer ut som en fisk typ… Säkert att det inte var en sjöjungfru han fångat?

  10. Svara
    Hanna Hodacs 2 december, 2016

    Återigen en verkligen läsvärd blogg. Är Olmeckulturen unik i en centralamerikansk kontext i det att statyerna så ensidigt avbildar män?

    • Svara
      Olle Hjerpe 2 december, 2016

      Jag såg ett BBC-program om liknande och dom visade på även kvinnliga avbildningar och inom Maya var kvinnligt arv och makt möjligt inom eliten. Det är nog inte unikt men det är mer ensidigt än jag trodde.

  11. Svara
    Hanna Hodacs 1 december, 2016

    Kommentar till blogg 2 (och blogg 1).
    Så intressant att man brände viktiga dokument och lät de med mindre betydelse förbli obrända. Historiker bryr sig ju om urval, är det källmaterial som man använder representativt, eller har något sollat bland det är en fråga man ställer sig när man bedriver grundforskning. Du nämner att man hittat lertavlor även i Indusdalen. Används tecknen på samma sätt som på sigillen som du visar bilder på? Man tycker att de olika materialen som användes borde kunna säga mer om hur språket användes, om det nu var ett språk.

    • Svara
      Olle Hjerpe 1 december, 2016

      Man brände nog alla dokument som skulle sparas. Därför sparades tex tabeller som skulle återanvändas, bokföring/avtal som ansågs viktiga och, så som någon annan skrev om, brev från kungen till en annan kung. Själva beräkningarna var kanske inte så viktiga. Vissa har bevarats ändå, tex en beräkning av roten ut 2 som finns bevarad. När det gäller användningen av indus-tecknen så vet jag inte riktigt hur dom använts. Jag tyckte mest det var en spännande tråd att plocka upp i bloggen.

  12. Svara
    johannesholmbergblog 29 november, 2016

    Angående blogg 2:

    Detta var en himla intressant läsning. Jag tycker det känns märkligt att man säger att det inte var någont skrift språk, även fast det finns bevis på att det finns någon form av regularitet med det eftersom det finns bevis på viss ”ordföljd”. För mig låter det som en stapel av hur språk fungerar. Men om det inte är ett skriftspråk, vad kan det då vara? Jag menar, det måste ju finnas någon mening med att man hittat samma tecken på flera olika ställen? Som du också skriver, innehåller det (som ”vi” har hittat) 400-600 symboler. Det känns som lite väl många om det nu inte var ett talspråk. Kanske det var som någon form av bild-språk då? Och om man t.e.x. skrev/målade ”ett hus + människa + människa + kossa” att det betydde: ”Här bor man och hustru med sin ko”. I och för sig, nu när jag skriver det här så inser jag att denna analogi i såfall skulle kunna fungera med grottmålningar till en viss grad. De är ju inte talspråk i den bemärkelser, men om nu min idé här skulle funka, så visst förmedlar dem samma sak?

    Man bör ju tycka att någon gång vid något tillfälle så bör vi ju kunna tyda dess betydelse. Ända gången det skulle vara svårare vore om de var 100% isolerade, allihopa dog ut utan att lämna arvingar som kunde föra vidare kulturen eller ha någon hum hur det fungerade. Det känns ju som att någonstans borde det finnas någonting som åtminstone har nämnt dessa när de har stött på dem?

  13. Svara
    Hanna Hodacs 28 november, 2016

    Fascinerande läsning, att det går att dra ut en historia som fortfarande i stor bemärkelse är med oss idag. Man ställer sig frågor av mer filosofisk-matematisk art om hur vår kunskap hade utvecklats om vi behållit de romerska sifforna. Men också hur kunskap cirkulerade mellan olika tidsåldrar och kulturer. Min pappa är geodet så triangulering ligger mig varmt om hjärtat. Jag funderar också på kilskriftstavlorna, hur många har överlevt? Hur har de använts i forskningen? Läser man om dem så verkar de kunna bidra med alternativa historier kring berättelser som lätt försvinner om hur vanliga män och kvinnor hade det i vår tidiga historia – något som vi pratade om i grupp 1s seminarium den 28 november. Till skillnad från många andra äldre texter som medvetet bevarats och traderats, och som innehåller en officiellt sanktionerad historia, så kan den kilskriftstavlor blixt belysa väldigt lokala förhållanden, ”vanliga” människors liv och öden. Det fick mig och tänka på Valeri Hansens bok om Sidenvägen som bygger på fragment som överlevt som berättar för oss om handel i inre Asien. När jag letade hittade jag en hel föreläsning om detta på youtube. https://www.youtube.com/watch?v=HOnQN141hzE

    • Svara
      Olle Hjerpe 28 november, 2016

      Vi hade inte kunnat behålla de romerska siffrorna. Vissa italienska vetenskapsmän fick redan på 1400-talet dispens av påven att arbeta med de arabiska siffrorna inom slutna rum i ett specifikt kloster. De romerska siffrornas oduglighet tvingade fram bytet snarare än att religionen mjuknade. Det finns ganska många tavlor kvar av tabell-typ då de ofta brändes för att kunna gå i arv (dåtidens miniräknare). Även bokföringstavlor och ”kvitton” brändes om de var viktiga. Tex kvittot för köpet av slaven ovan brändes så någon måste ha tyckt att transaktionen var viktig att bevara.

Kommentera